Ekonomisk rapport

Statens förvaltningsanslag – en förklaring

Statens förvaltningsanslag är de medel som tilldelas statliga myndigheter för att täcka deras löpande kostnader, såsom personal, lokaler, IT, administration och andra driftutgifter. Dessa anslag är en del av statens budget och beslutas årligen av riksdagen i samband med budgetpropositionen.

Förvaltningsanslaget syftar till att säkerställa att myndigheterna har de resurser som krävs för att utföra sina uppdrag effektivt och i enlighet med lagar och regler. Det omfattar bland annat:

• Löner och personal – Kostnader för anställda, inklusive löner, pensioner och sociala avgifter.
• Lokalkostnader – Hyra och drift av myndighetens lokaler.
• IT och digitalisering – System och infrastruktur som krävs för myndighetens arbete.
• Administration och verksamhetsstöd – Utgifter för redovisning, juridisk rådgivning, kommunikation och andra stödverksamheter.

Beslut och fördelning

Varje år lägger regeringen fram en budgetproposition där förvaltningsanslagen för olika myndigheter anges. Riksdagen fattar beslut om anslagen inom ramen för statsbudgeten. Myndigheterna får inte överskrida sina beviljade anslag utan särskilt beslut från regeringen.

Förvaltningsanslagen granskas regelbundet av Ekonomistyrningsverket (ESV) och Riksrevisionen för att säkerställa att medlen används effektivt. Myndigheter kan också få krav på att effektivisera sin verksamhet och redovisa sina resultat för att säkerställa att skattemedel används på bästa sätt.

Sammanfattningsvis är statens förvaltningsanslag ett centralt verktyg för att finansiera myndigheternas verksamhet och se till att de kan utföra sina uppdrag på ett kostnadseffektivt och rättssäkert sätt.

Analys av statens budget för 2025

Statens budget för 2025 präglas av betydande investeringar inom flera centrala områden för att stärka Sveriges ekonomi och samhällssäkerhet. Regeringen har valt att överge det tidigare överskottsmålet på 0,33 % av BNP till förmån för en balanserad budget, vilket möjliggör ökade satsningar utan att öka statsskulden nämnvärt. ​ 

• Totala utgifter: 1 428 miljarder kronor​
• Totala inkomster: 1 374 miljarder kronor​
• Budgetsaldo: Underskott på 55 miljarder kronor​Prioriterade områden

1. Rättsväsendet: För att bekämpa den ökande gängkriminaliteten och förbättra allmänhetens säkerhet ökas anslagen till rättsväsendet med 3,46 miljarder kronor. Detta innebär en total budget på 86,7 miljarder kronor för 2025, en ökning med 10 % jämfört med föregående år.
2. Infrastruktur och försvar: Genom att överge överskottsmålet frigörs cirka 25 miljarder kronor årligen för investeringar i infrastruktur och försvar. Dessa medel är avsedda att modernisera transport- och energisystem samt stärka Sveriges militära kapacitet i linje med NATO-åtaganden. ​
3. Forskning och innovation: Regeringen föreslår en historisk satsning på forskning och innovation med en ökning av anslagen till de statliga forskningsfinansiärerna med 4,9 miljarder kronor. Fokus ligger på excellent forskning och banbrytande teknik. 

Ekonomiska förutsättningar

Svensk ekonomi befinner sig i en lågkonjunktur sedan 2023, men tecken på återhämtning börjar synas. Inflationen har stabiliserats, vilket ger utrymme för dessa strategiska investeringar. ​

Budgeten för 2025 representerar en balanserad strategi för att adressera både kortsiktiga och långsiktiga utmaningar. Genom att prioritera rättsväsendet, infrastruktur, försvar samt forskning och innovation strävar regeringen efter att stärka Sveriges konkurrenskraft och säkerhet i en föränderlig global miljö. 

Under 2024 uppvisade statens budget ett underskott på 104 miljarder kronor, vilket var större än den prognosticerade siffran på 78 miljarder kronor. Detta underskott markerade en förändring från de tre föregående åren, då statsfinanserna visade överskott.​ Flera faktorer bidrog till det större underskottet:

• Stigande utgifter: Den tidigare höga inflationen ledde till ökade kostnader för staten, inklusive högre utgifter för olika offentliga tjänster och stödåtgärder.​
• Finanspolitiska åtgärder: Regeringen implementerade flera åtgärder för att stödja ekonomin och hushållen under den ekonomiska nedgången, vilket ökade de offentliga utgifterna.​
• Kapitaltillskott till Riksbanken: Ett betydande kapitaltillskott gavs till Riksbanken för att stärka dess finansiella ställning, vilket påverkade statens utgifter negativt.​Den ursprungliga budgetpropositionen för 2024 förutsåg ett underskott på cirka 7 miljarder kronor, baserat på beräknade inkomster på 1 324 miljarder kronor och utgifter på 1 331 miljarder kronor. Det faktiska underskottet på 104 miljarder kronor översteg således denna prognos avsevärt.  Som en följd av underskottet ökade statsskulden till 1 151 miljarder kronor i slutet av december 2024, vilket är en ökning med 124 miljarder kronor jämfört med december 2023. ​Ökningen i statens anslagsförbrukning under 2024, tillsammans med lägre än förväntade skatteinkomster, resulterade i ett betydande budgetunderskott. Detta understryker vikten av noggrann budgetplanering och anpassningsförmåga i finanspolitiken för att hantera oväntade ekonomiska utmaningar.

Under de senaste åren har antalet årsarbetskrafter inom statliga myndigheter under regeringen ökat stadigt. År 2023 uppgick antalet årsarbetskrafter till nästan 257 000, vilket är en ökning med cirka 9 000 jämfört med föregående år.

Denna trend har varit tydlig det senaste decenniet; för tio år sedan fanns det ungefär 213 000 årsarbetskrafter i dessa myndigheter. ​ Parallellt med denna ökning har antalet statliga myndigheter minskat. Under perioden 2011–2023 minskade antalet myndigheter med 13 %. Detta innebär att färre myndigheter hanterar ett större antal anställda, vilket kan påverka både arbetsbelastning och effektivitet inom den offentliga sektorn.​

Flera faktorer bidrar till ökningen av årsarbetskrafter. Bland de största myndigheterna återfinns Polismyndigheten med drygt 35 500 årsarbetskrafter, följt av Försvarsmakten med över 24 500, Kriminalvården med nästan 15 500 och Försäkringskassan med drygt 11 500. 

Dessa myndigheter har sett betydande personalökningar, ofta som ett resultat av politiska satsningar och utökade uppdrag.​ Samtidigt har vissa mindre myndigheter minskat i storlek eller slagits samman med andra. Drygt 40 % av myndigheterna har färre än 50 årsarbetskrafter, och fler än var fjärde myndighet har färre än 30 årsarbetskrafter.

Denna utveckling kan leda till utmaningar i form av ökad arbetsbelastning för de anställda och behov av effektivare arbetsmetoder.​

Sammanfattningsvis har statens årsarbetskrafter ökat markant under de senaste åren, samtidigt som antalet myndigheter har minskat. Denna utveckling speglar förändringar i statens åtaganden och prioriteringar, vilket påverkar både organisation och arbetsmiljö inom den offentliga sektorn