Hoppa till huvudinnehållet
Gå till startsidan
Mina sidorArbetsgivarguidenKalender
  • Aktuellt
    • Nyheter
    • Tillitsinitiativet
    • Pågående remisser
    • Remissvar
    • Arbetsgivarpodden
    • Filmer – vår playkanal
    • Pågående utredningar
    • Nyhetsbrev
    • Prenumerera
    • Filmlista
  • Arbetsgivarguiden
  • Avtal och skrifter
  • Kalender
  • Om oss
    • Organisation och uppdrag
    • Den arbetsgivarpolitiska delegeringen
    • Strategi för statliga arbetsgivare
    • Arbetsgivarverkets ståndpunkter
    • Det statliga arbetsgivarerbjudandet
    • Styrelse
    • Ledningsgrupp
    • Våra nätverk
      • Arbetsgivarverkets nätverk för arbetsmiljö och rehabilitering
    • Internationellt och EU
    • Partsgemensamma organ
    • Jobba hos oss
      • Lediga jobb
    • Press
    • Ny Strategi för statliga arbetsgivare
      • Långsiktig kompetensförsörjning
      • Ledarskap
      • Utveckling och omställningsförmåga
      • Introduktion till den arbetsgivarpolitiska strategin
  • Statistik och analys
    • Staten i siffror: anställda i staten
      • Staten i siffror: om Arbetsgivarverkets medlemmar
    • Staten i siffror: arbetsmarknad
    • Staten i siffror: arbetsmiljö
    • Staten i siffror: utbildning
    • Staten i siffror: kompetensbarometern
    • Staten i siffror: löner
      • Staten i siffror: löneutveckling
      • Staten i siffror: löneskillnader
    • Staten i siffror: personalomsättning
    • Staten i siffror: sjukfrånvaro
    • Om Arbetsgivarverkets statistik
    • Om Analyskraft och löneanalys
      • Instruktionsfilmer för Analyskraft
    • Ekonomi
      • Ekonomisk rapport
  • Utbildningar
    • Medlemsanpassade utbildningar
    • Öppna utbildningar
      • Praktisk information om öppna utbildningar
    • Webbutbildningar
  • Avtal 2025
    • Arbetsgivarverkets yrkanden mot OFR/S,P,O 2025
    • Arbetsgivarverkets yrkanden mot Saco-S 2025
    • Arbetsgivarverkets yrkanden mot Seko 2025
    • Statliga arbetsgivare behöver kunna vara robusta och snabbfotade i förändring
    • Statliga arbetsgivare behöver kunna leda och bemanna för verksamhetens behov
    • Statliga arbetsgivare behöver kunna sätta löner nära verksamheten
    • Resultat av avtalsrörelsen 2025
  • Mina sidor
  • Arbetsgivarguiden
  • Kalender

Arbetsgivarguiden

Här finns stöd för dig som är arbetsgivare inom det statliga avtalsområdet.

  1. Totalförsvarsplanering NY

Totalförsvarsplikt och andra plikter

Totalförsvarsplikten gäller i stort sett alla svenska medborgare. Inom totalförsvaret finns också allmän tjänsteplikt, värnplikt och civilplikt.

Tillbaka

På denna sida

  • Totalförsvarsplikt
  • Allmän tjänsteplikt
  • Värnplikt och civilplikt
  • Beredskapslarmet och vad det innebär för allmän tjänsteplikt, värnplikt och civilplikt

Totalförsvarsplikt

Totalförsvarsplikt gäller alla personer som är 16 till 70 år och är svenska medborgare men även den som utan att vara svensk medborgare är bosatt i Sverige. Som totalförsvarspliktig är man skyldig att medverka vid utredning om sina personliga förhållanden och tjänstgöra inom totalförsvaret i den omfattning som kroppskrafter och hälsotillstånd tillåter. Totalförsvarsplikt fullgörs genom antingen värnplikt, civilplikt eller allmän tjänsteplikt.

Allmän tjänsteplikt

Allmän tjänsteplikt gäller endast om regeringen har beslutat om höjd beredskap och aktivering av allmän tjänsteplikt. Regeringen kan föreskriva om allmän tjänsteplikt i en viss del av landet eller i en viss verksamhet.  
Om regeringen har beslutat om allmän tjänsteplikt för en viss myndighet ska myndigheten i sin tur besluta om vilka som omfattas av allmän tjänsteplikt vid myndigheten. Myndighetens beslut är alltså en förutsättning för att arbetstagare och uppdragstagare ska omfattas av den allmänna tjänsteplikten och det straffansvar som följer av den.  
Även om en person inte är krigsplacerad kan myndigheten besluta om allmän tjänsteplikt för denne. Beslut om allmän tjänsteplikt får dock inte omfatta den som är krigsplacerad med stöd av lagen om totalförsvarsplikt, det vill säga värnpliktiga och civilpliktiga. När en totalförsvarspliktig omfattas av beslut om allmän tjänsteplikt ska denne få del av detta genom anslag på arbetsplatsen eller på annat lämpligt sätt.  
En anställd som omfattas av ett beslut om allmän tjänsteplikt är skyldig att kvarstå i sin anställning vilket innebär att hen inte kan säga upp sig. En uppdragstagare som omfattas av ett beslut om allmän tjänsteplikt är skyldig är fullgöra uppdraget till dess att det har fullgjorts eller avslutats enligt uppdragsavtalet.  
En frivillig som slutit ett frivilligavtal med myndigheten omfattas däremot direkt av den allmänna tjänsteplikten. Det innebär att myndigheten inte behöver fatta ett särskilt beslut om det.

Allmän tjänsteplikt genom anvisning

Allmän tjänsteplikt kan utöver det som beskrivits ovan även fullgöras genom  arbete som anvisas av Arbetsförmedlingen. Det kan gälla arbete hos olika aktörer i Sverige och berör i första hand arbetslösa men kan även komma att omfatta andra om situationen så kräver.

Värnplikt och civilplikt

De som fullgör sin totalförsvarsplikt genom värnplikt eller civilplikt blir krigsplacerade inom totalförsvaret efter fullgjord grundutbildning. För dessa gäller en skyldighet att fullgöra krigstjänstgöring eller beredskapstjänstgöring under höjd beredskap.  
Beredskapstjänstgöringen får omfatta högst 180 dagar fördelade på ett eller flera tillfällen.

Beredskapslarmet och vad det innebär för allmän tjänsteplikt, värnplikt och civilplikt

Om det råder högsta beredskap i hela landet kan regeringen besluta att det bland annat ska tillkännages genom beredskapslarm (larmet som vardagligt kallas ”Hesa Fredrik"). 

Allmän tjänsteplikt

Beredskapslarm innebär en direkt föreskrift om allmän tjänsteplikt.  
Men för att den allmänna tjänsteplikten enligt totalförsvarspliktslagen ska gälla för en arbetstagare eller uppdragstagare krävs enligt samma lag att det särskilt beslutats att denne ska omfattas av allmän tjänsteplikt. Det gäller även vid beredskapslarm och direkt föreskrift om allmän tjänsteplikt. Myndighetens beslut om vilka arbetstagare som omfattas av allmän tjänsteplikt är alltså en förutsättning för att den totalförsvarspliktige (arbetstagaren) ska omfattas av den allmänna tjänsteplikten och det straffansvar som följer av den. Se även avsnittet Allmän tjänsteplikt.  
 
Däremot ska den som tjänstgör enligt avtal om frivillig tjänstgöring inom totalförsvaret omedelbart infinna sig till tjänstgöring enligt krigsplaceringsorder eller motsvarande vid beredskapslarm.  

Värnplikt och civilplikt

Vid beredskapslarm ska de som är krigsplacerade med stöd av värnplikt eller civilplikt omedelbart inställa sig till tjänstgöring enligt krigsplaceringsorder eller motsvarande handling. 
 
Mer information om totalförsvarsplikt finns bland annat i Lag (1994:1809) om totalförsvarsplikt | Sveriges riksdag, Förordning (1995:238) om totalförsvarsplikt | Sveriges riksdag samt Förordning (2015:1053) om totalförsvar och höjd beredskap | Sveriges riksdag.

Arbetsgivarverket är en arbetsgivarorganisation för statliga arbetsgivare och en förvaltningsmyndighet. Medlemmar är cirka 250 myndigheter, affärsverk och andra arbetsgivare med anknytning till det statliga området. Tillsammans med medlemmarna utvecklar och samordnar Arbetsgivarverket den statliga arbetsgivarpolitiken och tecknar kollektivavtal för 298 000 anställda.

  • Behandling av personuppgifter
  • In English
  • Om kakor på webbplatsen
  • Om webbplatsen
  • Prenumerera
  • Tillgänglighet

Besöksadress: Mäster Samuelsgatan 60, Stockholm, våning 9. Hiss finns.

Telefon: 08 - 700 13 00
E-post: registrator@arbetsgivarverket.se
Fler kontaktmöjligheter

  • LinkedIn

  • Facebook