Informationen beskriver grunderna för vad arbetsgivare vid statliga myndigheter under regeringen har att tänka på. För Regeringskansliet, kommittéväsendet och Försvarsmakten gäller särskilda bestämmelser. För frivilliga medlemmar, riksdagsförvaltningen samt myndigheter under riksdagen kan andra regler gälla. Vid frågor, kontakta er rådgivare. 

Vad är totalförsvar?

Totalförsvar är all militär och civil verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. I krig är totalförsvar all samhällsverksamhet som då ska bedrivas.  
Totalförsvaret består av militär verksamhet (militärt försvar) och civil verksamhet (civilt försvar).  

Civilt försvar 

Civilt försvar handlar om hela samhällets motståndskraft vid krigsfara och krig. Civilt försvar är det arbete som görs av statliga myndigheter, kommuner, regioner, privata företag, frivilliga organisationer och privatpersoner. Arbetet syftar till att skydda civilbefolkningen och att exempelvis elförsörjning och transporter fungerar vid krigsfara och krig.  
Vid krigsfara och krig ska det civila försvaret också kunna stödja Försvarsmakten. 

Militärt försvar  

Det militära försvaret består av Försvarsmakten som ska upprätthålla och utveckla det militära försvaret. Därutöver har ett antal myndigheter i uppdrag att stödja Försvarsmakten, till exempel Försvarets materielverk och Försvarets radioanstalt.  
Till Försvarsmakten hör också Hemvärnet.  

Hemvärnet

Hemvärnet är en del av Försvarsmaktens insatsorganisation och utgör nästan hälften av personalen.  
Alla som är med i Hemvärnet är frivilliga och tjänstgör vid sidan av ordinarie arbete eller studier. I stället för anställning tecknas ett avtal med Försvarsmakten om att tjänstgöra ett visst antal dygn per år för utbildning och träning.  
De allra flesta inom Hemvärnet har genomfört värnplikt eller militär grundutbildning men en stor andel är specialister till exempel sjukvårdare, mc-ordonnanser och hundförare, utan tidigare militär erfarenhet. Dessa utbildas av de frivilliga försvarsorganisationerna.  

Frivilliga försvarsorganisationer

Frivilliga försvarsorganisationer är självständiga förbund och föreningar. De utbildar frivilliga för en mängd olika uppgifter, där varje organisation har specialistkompetens inom områden som exempelvis brukshundar, fallskärmshoppning eller radiokommunikation. Deras uppgifter bestäms av Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som också fördelar ekonomiska medel till dem.  
De frivilliga försvarsorganisationerna och deras medlemmar bidrar till både det civila och militära försvaret. I Förordning (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet framgår vilka frivilliga försvarsorganisationer som finns. 

Höjd beredskap

Höjd beredskap delas in i skärpt och högsta beredskap. Det är regeringen som beslutar om skärpt eller höjd beredskap. Det får de göra om 
Sverige är i krigsfara  
det råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser  
Sverige har varit i krig eller krigsfara. 

Höjd beredskap kan avse hela eller delar av landet men även vissa specifika verksamheter. Om regeringen har fattat beslut om höjd beredskap ska detta tillkännages i radio, tv och på det sätt som det föreskrivs att lagar och andra författningar kungörs.  

Är Sverige i krig råder det högsta beredskap.  

Råder högsta beredskap i hela landet kan regeringen besluta om att detta ska tillkännages även genom beredskapslarm, (larmet som vardagligt kallas ”Hesa Fredrik").   
Höjd beredskap regleras i Lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap | Sveriges riksdag, Förordning (2015:1053) om totalförsvar och höjd beredskap | Sveriges riksdag 

Övergripande struktur och ansvar för statliga myndigheter inför och vid höjd beredskap  

Alla statliga myndigheter har ett grundläggande beredskapsansvar.  
Regeringen har också särskilt utsett knappt 70 beredskapsmyndigheter, varav 21 länsstyrelser. Utöver det grundläggande beredskapsansvaret har dessa dessutom ansvar för verksamheter som är extra viktiga att upprätthålla inför och vid kris och krig.  
Vissa av beredskapsmyndigheterna är indelade i tio beredskapssektorer. För varje sektor finns en sektorsansvarig myndighet. Länsstyrelserna är indelade i sex civilområden. För varje civilområde finns en civilområdesansvarig länsstyrelse.  
Regleringarna avseende statliga myndigheters beredskapsansvar, vilka myndigheter som är beredskapsmyndigheter samt deras ansvar framgår av Förordning (2022:524) om statliga myndigheters beredskap | Sveriges riksdag (riksdagen.se).  
Regleringen avseende civilområdesansvariga länsstyrelser återfinns i Förordning (2022:525) om civilområdesansvariga länsstyrelser | Sveriges riksdag (riksdagen.se) och i Förordning (2017:870) om länsstyrelsernas krisberedskap och uppgifter inför och vid höjd beredskap | Sveriges riksdag  

Myndigheters uppgifter inför höjd beredskap

För att vara förberedd om det blir höjd beredskap ska varje myndighet: 
Identifiera samhällsviktig verksamhet inom sitt ansvarsområde.  
Kontinuerligt analysera om det inför eller vid fredstida krissituationer och höjd beredskap finns eventuella sårbarheter och hot eller risker som kan försämra förmågan att bibehålla den samhällsviktiga verksamheten.   
Bedriva ett systematiskt arbete för att kunna upprätthålla den samhällsviktiga verksamheten inom sitt ansvarsområde under fredstida krissituationer och höjd beredskap.  
För mer information se även Fredstida krissituationer.

Varje myndighet ska beakta totalförsvarets krav i sin verksamhet. Det innebär att myndigheten ska planera för att kunna fortsätta sin verksamhet så långt som möjligt vid höjd beredskap, med hänsyn till tillgången på personal och förhållandena i övrigt.  
De myndigheter som regeringen har beslutat ska vara beredskapsmyndigheter, inklusive länsstyrelserna, har ytterligare ansvar i att förbereda den verksamhet som är viktig för totalförsvaret under höjd beredskap.  
Uppgifter inför höjd beredskap framgår av Förordning (2022:524) om statliga myndigheters beredskap | Sveriges riksdag (riksdagen.se).

Krigsorganisation  

En krigsorganisation är den organisation som aktiveras vid höjd beredskap. Krigsorganisering innebär att viktiga verksamheter ställs om från fredstida inriktning, reglering och organisering till höjd beredskap och inriktning på uppgifter som har betydelse för totalförsvaret.  
Arbetet med att ta fram en krigsorganisation består bland annat av att identifiera och prioritera samhällsviktig verksamhet inom det egna ansvarsområdet som ska bedrivas vid höjd beredskap (enligt ovan). Därefter bemannas krigsorganisationen med egen eller tillförd personal.  

Krigsplacering av personal

Beroende på situation kan statliga myndigheter krigsplacera personal med stöd av:  
Förordning (2022:524) om statliga myndigheters beredskap (anställningsavtalet). 
Förordning (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet (frivilligavtal). 
Lag (1994:1809) om totalförsvarsplikt (värnplikt och civilplikt). 
Förordning (FFS 1987:12) om krigsfrivilliga vid Försvarsmakten (krigsfrivilligavtal). 

Krigsplacering av personal med stöd av anställningsavtalet

Statliga myndigheter under regeringen har rätt att fatta beslut om krigsplacering. Krigsplaceringen är en planeringsåtgärd som i sig inte medför någon plikt att tjänstgöra vid höjd beredskap. Skyldigheten att tjänstgöra med plikt uppstår först när det råder höjd beredskap och det  har fattats beslut om allmän tjänsteplikt som träffar den krigsplacerade arbetstagaren.  
Arbetsgivaren kan ensidigt fatta beslut om att krigsplacera en arbetstagare när som helst under anställningen utan att denne tillfrågas. Något medgivande från arbetstagaren behövs alltså inte. Arbetsgivaren har inte heller någon skyldighet att informera om eventuell krigsplacering i samband med anställningen.  
Däremot är arbetsgivarens beslut om att krigsplacera arbetstagare en sådan fråga som typiskt sett förhandlas enligt MBL eller hanteras inom ramen för det lokala samverkansavtalet. Det är arbetsgivarens avsikt att besluta om att krigsplacera ett antal arbetstagare som ska förhandlas. Vilka arbetstagare det handlar om eller till vilken krigsplacering behöver däremot inte förhandlas.  

Om en arbetstagare redan är krigsplacerad

Arbetsgivaren kan krigsplacera både tillsvidareanställda och visstidsanställda så länge de inte är krigsplacerade av någon annan inom totalförsvaret. Därför måste arbetsgivaren, inför ett beslut om krigsplacering, göra en disponibilitetskontroll hos Plikt- och prövningsverket. Då kan det visa sig att en person är ianspråktagen av någon annan organisation inom totalförsvaret. Arbetsgivaren ska då samråda med den andra organisationen om personens krigsplacering. Utgångspunkten är att en person ska vara krigsplacerad där den gör bäst nytta för totalförsvaret.  

Skriftligt besked till arbetstagaren

Efter arbetsgivarens beslut om krigsplacering ska arbetstagaren ska få ett skriftligt besked om detta. Beskedet ska vara skriftligt och innehålla uppgift om inställelseplats. Några andra formkrav finns inte för det skriftliga beskedet.  

Övrigt om krigsplacering med stöd av anställningsavtalet

Eftersom krigsplacering är en planeringsåtgärd kan ett krigsplaceringsbeslut komma att ändras. 
En krigsplacering innebär inte att anställningen i sig behöver omregleras. En krigsplacering medför i sig heller inget krav på säkerhetsprövning. 
Krigsplacering av personal med stöd av frivilligavtal 
En myndighet kan teckna en avsiktsförklaring med en frivillig försvarsorganisation för att säkerställa och förstärka sin personalförsörjning i samband med höjd beredskap och allmän tjänsteplikt.  
Avsiktsförklaringen tydliggör vem som ansvarar för vad i förhållande till den frivillige vad gäller utbildning, övning och andra planerade aktiviteter.  
Den frivilliga försvarsorganisationen ser till att rekrytera och utbilda frivilliga personer för det framtida behovet av personal. Den frivilliga försvarsorganisationen ansvarar också för att göra en lämplighetsbedömning av den frivillige innan denne sedan ingår frivilligavtal med en myndighet.  
En myndighet med uppgifter inom totalförsvaret kan ingå ett skriftligt avtal (frivilligavtal) med en person som tillhör en frivillig försvarsorganisation (en frivillig) om att denne ska tjänstgöra inom totalförsvaret och då vid den aktuella myndigheten. Avtalet förbinder den frivillige att tjänstgöra hos myndigheten vid höjd beredskap och allmän tjänsteplikt. Avtalet innebär också en överenskommelse om att delta i övning och utbildning inför höjd beredskap och allmän tjänsteplikt.  
Personer som har ingått sådana avtal kallas avtalspersonal. För mer information se även avsnittet ”Övning och utbildning inför höjd beredskap”. 
Avtalet ska innehålla information om  
tjänstgöringens art 
tjänstgöringsskyldighetens omfattning  
tjänstgöringstidens längd.  
Med stöd av frivilligavtalet ska sedan avtalspersonal krigsplaceras i myndighetens krigsorganisation.  
Skyldigheten att tjänstgöra i enlighet med krigsplaceringen inträder för den krigsplacerade först vid höjd beredskap och regeringens beslut om allmän tjänsteplikt. Den som är krigsplacerad ska då infinna sig vid angiven inställelseplats.  
Krigsplacering av personal med stöd av värnplikt eller civilplikt 
Värnpliktiga och civilpliktiga ska efter genomförd grundutbildning krigsplaceras i en befattning som hen är lämplig för. Sådan krigsplacering görs av Försvarsmakten eller annan som ansvarat för grundutbildningen.  
Även de som genomgått längre utbildning eller annan utbildning än den som beskrivs i lagen kan krigsplaceras för sådan krigsuppgift som man har förvärvat tillräckliga kunskaper och färdigheter för.    
Värnplikt fullgörs hos Försvarsmakten. Skyldigheten att fullgöra värnplikt omfattar endast svenska medborgare och gäller från början av det kalenderår den totalförsvarspliktige fyller 19 år till slutet av det kalenderår personen fyller 47 år.  
Civilplikten fullgörs i de verksamheter inom totalförsvaret som regeringen föreskriver i förordning och som därutöver har en sådan uppgift. Civilplikten syftar till att säkerställa tillgången på personal i det civila försvaret. Det kan bland annat vara inom hälso- och sjukvård, räddningstjänst, elförsörjning, posthantering och flygtrafikledning. För närvarande har regeringen aktiverat civilplikten inom kommunal räddningstjänst och elförsörjningsområdet.  
Krigsplacering av personal med stöd av krigsfrivilligavtal  
Försvarsmakten kan teckna krigsfrivilligavtal med frivilliga som åtar sig att tjänstgöra vid Försvarsmakten vid höjd beredskap samt när totalförsvarspliktiga har kallats in till tjänstgöring. Ett sådant avtal kan tecknas med den som fyller 19 år under antagningsåret, är svensk medborgare och med hänsyn till militär eller civil utbildning eller andra kvalifikationer är lämplig för tjänstgöring i Försvarsmaktens krigsorganisation.  
Övning och utbildning inför höjd beredskap 
För att förbereda sig inför höjd beredskap ska statliga myndigheter öva och utbilda  personal som ingår i den egna krigsorganisationen.   
Arbetstagare som är ianspråktagna av totalförsvaret i övrigt, det vill säga av annan än arbetsgivaren, kan komma att vara tjänstlediga för sådan övning eller utbildning. Se Ledighet vid tjänstgöring i totalförsvaret.  
Uppgifter vid höjd beredskap 
Vid höjd beredskap ska alla myndigheter fortsätta sin verksamhet så långt det är med möjligt med hänsyn till tillgången på personal och förhållanden i övrigt.  
Vissa myndigheter har särskilt utpekade uppgifter. Beredskapsmyndigheterna ska vid höjd beredskap i första hand inrikta sin verksamhet på uppgifter som har betydelse för totalförsvaret. De sektorsansvariga myndigheterna ska dessutom samordna arbetet inom sin beredskapssektor.  
Försvarsmakten ska krigsorganiseras i den omfattning som regeringen bestämmer. Vid beredskapslarm ska hela Försvarsmakten krigsorganiseras.  
Länsstyrelserna ska som högsta civila totalförsvarsmyndighet inom länet verka för att största möjliga försvarseffekt uppnås vid höjd beredskap. Bland annat ska länsstyrelserna samordna de civila försvarsåtgärderna. Länsstyrelserna ska genom samverkan med Försvarsmakten och den länsstyrelse som är civilområdesansvarig samordna det militära och civila försvaret.  
Totalförsvarsplikt, allmän tjänsteplikt, värnplikt och civilplikt 
Totalförsvarsplikt gäller alla personer som är 16 till 70 år och är svenska medborgare men även den som utan att vara svensk medborgare är bosatt i Sverige. Som totalförsvarspliktig är man skyldig att medverka vid utredning om sina personliga förhållanden och tjänstgöra inom totalförsvaret i den omfattning som kroppskrafter och hälsotillstånd tillåter. Totalförsvarsplikt fullgörs genom antingen värnplikt, civilplikt eller allmän tjänsteplikt. 
Allmän tjänsteplikt 
Allmän tjänsteplikt gäller endast om regeringen har beslutat om höjd beredskap och aktivering av allmän tjänsteplikt. Regeringen kan föreskriva om allmän tjänsteplikt i en viss del av landet eller i en viss verksamhet.  
Om regeringen har beslutat om allmän tjänsteplikt för en viss myndighet ska myndigheten i sin tur besluta om vilka som omfattas av allmän tjänsteplikt vid myndigheten. Myndighetens beslut är alltså en förutsättning för att arbetstagare och uppdragstagare ska omfattas av den allmänna tjänsteplikten och det straffansvar som följer av den.  
Även om en person inte är krigsplacerad kan myndigheten besluta om allmän tjänsteplikt för denne. Beslut om allmän tjänsteplikt får dock inte omfatta den som är krigsplacerad med stöd av lagen om totalförsvarsplikt, det vill säga värnpliktiga och civilpliktiga. När en totalförsvarspliktig omfattas av beslut om allmän tjänsteplikt ska denne få del av detta genom anslag på arbetsplatsen eller på annat lämpligt sätt.  
En anställd som omfattas av ett beslut om allmän tjänsteplikt är skyldig att kvarstå i sin anställning vilket innebär att hen inte kan säga upp sig. En uppdragstagare som omfattas av ett beslut om allmän tjänsteplikt är skyldig är fullgöra uppdraget till dess att det har fullgjorts eller avslutats enligt uppdragsavtalet.  
En frivillig som slutit ett frivilligavtal med myndigheten omfattas däremot direkt av den allmänna tjänsteplikten. Det innebär att myndigheten inte behöver fatta ett särskilt beslut om det.  
Allmän tjänsteplikt genom anvisning 
Allmän tjänsteplikt kan utöver det som beskrivits ovan även fullgöras genom  arbete som anvisas av Arbetsförmedlingen. Det kan gälla arbete hos olika aktörer i Sverige och berör i första hand arbetslösa men kan även komma att omfatta andra om situationen så kräver.  
Värnplikt och civilplikt 
De som fullgör sin totalförsvarsplikt genom värnplikt eller civilplikt blir krigsplacerade inom totalförsvaret efter fullgjord grundutbildning. För dessa gäller en skyldighet att fullgöra krigstjänstgöring eller beredskapstjänstgöring under höjd beredskap.  
Beredskapstjänstgöringen får omfatta högst 180 dagar fördelade på ett eller flera tillfällen.  
Beredskapslarmet och vad det innebär för allmän tjänsteplikt, värnplikt och civilplikt  
Om det råder högsta beredskap i hela landet kan regeringen besluta att det bland annat ska tillkännages genom beredskapslarm (larmet som vardagligt kallas ”Hesa Fredrik").  
Allmän tjänsteplikt 
Beredskapslarm innebär en direkt föreskrift om allmän tjänsteplikt.  
Men för att den allmänna tjänsteplikten enligt totalförsvarspliktslagen ska gälla för en arbetstagare eller uppdragstagare krävs enligt samma lag att det särskilt beslutats att denne ska omfattas av allmän tjänsteplikt. Det gäller även vid beredskapslarm och direkt föreskrift om allmän tjänsteplikt. Myndighetens beslut om vilka arbetstagare som omfattas av allmän tjänsteplikt är alltså en förutsättning för att den totalförsvarspliktige (arbetstagaren) ska omfattas av den allmänna tjänsteplikten och det straffansvar som följer av den. Se även avsnittet Allmän tjänsteplikt.  
 
Däremot ska den som tjänstgör enligt avtal om frivillig tjänstgöring inom totalförsvaret omedelbart infinna sig till tjänstgöring enligt krigsplaceringsorder eller motsvarande vid beredskapslarm.  
Värnplikt och civilplikt 
Vid beredskapslarm ska de som är krigsplacerade med stöd av värnplikt eller civilplikt omedelbart inställa sig till tjänstgöring enligt krigsplaceringsorder eller motsvarande handling. 
 
Mer information om totalförsvarsplikt finns bland annat i Lag (1994:1809) om totalförsvarsplikt | Sveriges riksdag, Förordning (1995:238) om totalförsvarsplikt | Sveriges riksdag samt Förordning (2015:1053) om totalförsvar och höjd beredskap | Sveriges riksdag.  
Lagar och avtal som kan gälla vid höjd beredskap 
Vid höjd beredskap kan regeringen föreskriva om tillämpningen av vissa särskilda författningar, även så kallade fullmaktslagar. Den arbetsrättsliga beredskapslagen (1987:1262) och lag (1988:97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m. (förfarandelagen) är exempel på sådana lagar.  
Vid beredskapslarm, det vill säga när det råder högsta beredskap i hela landet, tillämpas fullmaktslagarna omedelbart.  
Förfarandelagen 
Förfarandelagen syftar till att underlätta och påskynda beslutsfattandet och bidra till en ökad organisatorisk flexibilitet utifrån totalförsvarets behov hos bland annat förvaltningsmyndigheterna. 
Regeringen får föreskriva att en förvaltningsmyndighets uppgifter inte ska utföras eller ska tas över av någon annan myndighet. Regeringen kan också föreskriva att en myndighets verksamhet helt eller delvis ska bedrivas på en annan ort än där den annars finns.  
Regeringen får föreskriva att de som tjänstgör hos en förvaltningsmyndighet ska tjänstgöra i andra anställningar eller uppdrag hos det allmänna. Det innebär att om förfarandelagen blir tillämplig finns en möjlighet att utanför anställningsavtalets ram låna ut personal till andra förvaltningsmyndigheter eller att omplacera dem inom samma förvaltningsmyndighet. 
Arbetsrättslig beredskapslag 
Genom den arbetsrättsliga beredskapslagen ersätts vissa bestämmelser i annan arbetsrättslig lagstiftning under den tid som lagen tillämpas. Det gäller till exempel delar av MBL och semesterlagen. I den arbetsrättsliga beredskapslagen framgår även att vissa andra lagar överhuvudtaget inte gäller, bland annat vissa ledighetslagar.  
Avtal om arbetstid m.m. under krigs- och beredskapstillstånd (AKB) 
På det statliga avtalsområdet kompletteras den arbetsrättsliga beredskapslagens bestämmelser med det centrala kollektivavtalet ”Avtal om arbetstid m.m. under krigs- och beredskapstillstånd” (AKB). Avtalet ersätter bestämmelser i andra kollektivavtal inom det statliga avtalsområdet. 
Avtalet innebär bland annat att  
arbetstagarens ordinarie arbetstid medges vara längre 
begränsningar för jour, beredskap och övertid tas bort  
arbetsgivaren ensidigt kan förlägga arbetstiden på ett ändamålsenligt sätt 
veckovilan kortas.  
Lag och avtal gemensamt innebär också att andra regler för semesterledighet är möjliga.  
AKB ger också arbetsgivaren en ökad möjlighet till att leda och fördela arbetet samt reglerar att arbetstagaren är skyldig att tjänstgöra vid annan myndighet. Vidare får arbetsgivaren större möjligheter att dra in tidigare beviljade ledigheter som är beslutade enligt kollektivavtal. 
Man kan inte sluta lokala kollektivavtal med stöd av AKB.  
Regleringarna som berör detta är  Förordning (2015:1053) om totalförsvar och höjd beredskap | Sveriges riksdag, Arbetsrättslig beredskapslag (1987:1262) | Sveriges riksdag, Lag (1988:97) om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m. | Sveriges riksdag samt Avtal om arbetstid under krigs- och beredskapstillstånd (AKB) 
Villkor vid tjänstgöring i totalförsvaret 
Den som fullgör värnplikt, civilplikt eller allmän tjänsteplikt har ett anställningsskydd för sin ordinarie anställning. Det innebär bland annat att man inte kan sägas upp från sin anställning på grund av att man fullgör skyldigheter inom totalförsvaret.  Det framgår av bestämmelser i lagen om totalförsvarsplikt.  
Dessa bestämmelser ska enligt lagen om skydd för anställning vid viss tjänstgöring inom totalförsvaret m.m. också gälla bland annat för sådan tjänstgöring som någon fullgör som reservofficer, vid tjänstgöring åt Försvarsmakten i en internationell militär insats eller vid en krigsorganisation inom totalförsvaret på grund av frivilligt åtagande. 
Vid fullgörandet av värnplikt eller civilplikt utgår ersättning från Försäkringskassan.  
Enligt Villkorsavtalen och Affärsverksavtalen ska viss lön betalas ut för repetitionsutbildning (motsvarande) samt i vissa fall vid tjänstgöring som reservofficer (motsvarande). Villkorsavtalen medger även att arbetsgivaren kan besluta om att en arbetstagare får behålla en viss del av lönen när arbetstagaren är ledig för annan tjänstgöring och utbildning i totalförsvaret än repetitionsutbildning och reservofficerstjänstgöring.  
Ersättning till frivilliga inför och under höjd beredskap inom totalförsvaret regleras i förordning om ersättning till frivilliga. I samma förordning framgår också vilket försäkringsskydd som gäller.  
Ledighet vid tjänstgöring i totalförsvaret 
Vid viss typ av tjänstgöring i totalförsvaret inför och vid höjd beredskap finns en rätt till ledighet som följer av lagen om totalförsvarsplikt och indirekt av lagen om skydd för anställning vid viss tjänstgöring i totalförsvaret. Denna rätt gäller bland annat för tjänstgöring 
i Försvarsmakten som reservofficer  
i en internationell militär insats 
inom Hemvärnet enligt avtal 
vid en krigsorganisation hos myndighet inom ramen för ett frivilligavtal. 
Denna rättighet och andra frågor om ledigheter, ersättningar och försäkringar vid tjänstgöring i totalförsvaret regleras i Lag (1994:1809) om totalförsvarsplikt | Sveriges riksdag, Lag (1994:2076) om skydd för anställning vid viss tjänstgöring inom totalförsvaret m.m. | Sveriges riksdag, Förordning (1994:523) om förmåner till frivilliga | Sveriges riksdag, Förordning (1995:239) om förmåner till totalförsvarspliktiga | Sveriges riksdag samt de centrala Villkorsavtalen.