Informationen beskriver grunderna för vad arbetsgivare vid statliga myndigheter under regeringen har att tänka på. För Regeringskansliet, kommittéväsendet och Försvarsmakten gäller särskilda bestämmelser. För frivilliga medlemmar, riksdagsförvaltningen samt myndigheter under riksdagen kan andra regler gälla. Vid frågor, kontakta er rådgivare. 

Vad är totalförsvar?

Totalförsvar är all militär och civil verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. I krig är totalförsvar all samhällsverksamhet som då ska bedrivas.  
Totalförsvaret består av civil verksamhet (civilt försvar) och militär verksamhet (militärt försvar). Andra viktiga delar är Hemvärnet och frivilliga försvarsorganisationer. 

Civilt försvar 

Civilt försvar handlar om hela samhällets motståndskraft vid krigsfara och krig. Civilt försvar är det arbete som görs av statliga myndigheter, kommuner, regioner, privata företag, frivilliga organisationer och privatpersoner. Arbetet syftar till att skydda civilbefolkningen och att exempelvis elförsörjning och transporter fungerar vid krigsfara och krig.  
Vid krigsfara och krig ska det civila försvaret också kunna stödja Försvarsmakten. 

Militärt försvar  

Det militära försvaret består av Försvarsmakten som ska upprätthålla och utveckla det militära försvaret. Därutöver har ett antal myndigheter i uppdrag att stödja Försvarsmakten, till exempel Försvarets materielverk och Försvarets radioanstalt.  
Till Försvarsmakten hör också Hemvärnet.  

Hemvärnet

Hemvärnet är en del av Försvarsmaktens insatsorganisation och utgör nästan hälften av personalen.  
Alla som är med i Hemvärnet är frivilliga och tjänstgör vid sidan av ordinarie arbete eller studier. I stället för anställning tecknas ett avtal med Försvarsmakten om att tjänstgöra ett visst antal dygn per år för utbildning och träning.  
De allra flesta inom Hemvärnet har genomfört värnplikt eller militär grundutbildning men en stor andel är specialister till exempel sjukvårdare, mc-ordonnanser och hundförare, utan tidigare militär erfarenhet. Dessa utbildas av de frivilliga försvarsorganisationerna.  

Frivilliga försvarsorganisationer

Frivilliga försvarsorganisationer är självständiga förbund och föreningar. De utbildar frivilliga för en mängd olika uppgifter, där varje organisation har specialistkompetens inom områden som exempelvis brukshundar, fallskärmshoppning eller radiokommunikation. Deras uppgifter bestäms av Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som också fördelar ekonomiska medel till dem.  
De frivilliga försvarsorganisationerna och deras medlemmar bidrar till både det civila och militära försvaret. I Förordning (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet framgår vilka frivilliga försvarsorganisationer som finns. 

Höjd beredskap

Höjd beredskap delas in i skärpt och högsta beredskap. Det är regeringen som beslutar om skärpt eller höjd beredskap. Det får de göra om 
Sverige är i krigsfara  
det råder sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser  
Sverige har varit i krig eller krigsfara. 

Höjd beredskap kan avse hela eller delar av landet men även vissa specifika verksamheter. Om regeringen har fattat beslut om höjd beredskap ska detta tillkännages i radio, tv och på det sätt som det föreskrivs att lagar och andra författningar kungörs.  

Är Sverige i krig råder det högsta beredskap.  

Råder högsta beredskap i hela landet kan regeringen besluta om att detta ska tillkännages även genom beredskapslarm, (larmet som vardagligt kallas ”Hesa Fredrik").   
Höjd beredskap regleras i Lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap | Sveriges riksdag, Förordning (2015:1053) om totalförsvar och höjd beredskap | Sveriges riksdag 

Övergripande struktur och ansvar för statliga myndigheter inför och vid höjd beredskap  

Alla statliga myndigheter har ett grundläggande beredskapsansvar.  
Regeringen har också särskilt utsett knappt 70 beredskapsmyndigheter, varav 21 länsstyrelser. Utöver det grundläggande beredskapsansvaret har dessa dessutom ansvar för verksamheter som är extra viktiga att upprätthålla inför och vid kris och krig.  
Vissa av beredskapsmyndigheterna är indelade i tio beredskapssektorer. För varje sektor finns en sektorsansvarig myndighet. Länsstyrelserna är indelade i sex civilområden. För varje civilområde finns en civilområdesansvarig länsstyrelse.  
Regleringarna avseende statliga myndigheters beredskapsansvar, vilka myndigheter som är beredskapsmyndigheter samt deras ansvar framgår av Förordning (2022:524) om statliga myndigheters beredskap | Sveriges riksdag (riksdagen.se).  
Regleringen avseende civilområdesansvariga länsstyrelser återfinns i Förordning (2022:525) om civilområdesansvariga länsstyrelser | Sveriges riksdag (riksdagen.se) och i Förordning (2017:870) om länsstyrelsernas krisberedskap och uppgifter inför och vid höjd beredskap | Sveriges riksdag  

Myndigheters uppgifter inför höjd beredskap

För att vara förberedd om det blir höjd beredskap ska varje myndighet: 
Identifiera samhällsviktig verksamhet inom sitt ansvarsområde.  
Kontinuerligt analysera om det inför eller vid fredstida krissituationer och höjd beredskap finns eventuella sårbarheter och hot eller risker som kan försämra förmågan att bibehålla den samhällsviktiga verksamheten.   
Bedriva ett systematiskt arbete för att kunna upprätthålla den samhällsviktiga verksamheten inom sitt ansvarsområde under fredstida krissituationer och höjd beredskap.  
För mer information se även Fredstida krissituationer.

Varje myndighet ska beakta totalförsvarets krav i sin verksamhet. Det innebär att myndigheten ska planera för att kunna fortsätta sin verksamhet så långt som möjligt vid höjd beredskap, med hänsyn till tillgången på personal och förhållandena i övrigt.  
De myndigheter som regeringen har beslutat ska vara beredskapsmyndigheter, inklusive länsstyrelserna, har ytterligare ansvar i att förbereda den verksamhet som är viktig för totalförsvaret under höjd beredskap.  
Uppgifter inför höjd beredskap framgår av Förordning (2022:524) om statliga myndigheters beredskap | Sveriges riksdag (riksdagen.se).

Krigsorganisation  

En krigsorganisation är den organisation som aktiveras vid höjd beredskap. Krigsorganisering innebär att viktiga verksamheter ställs om från fredstida inriktning, reglering och organisering till höjd beredskap och inriktning på uppgifter som har betydelse för totalförsvaret.  
Arbetet med att ta fram en krigsorganisation består bland annat av att identifiera och prioritera samhällsviktig verksamhet inom det egna ansvarsområdet som ska bedrivas vid höjd beredskap (enligt ovan). Därefter bemannas krigsorganisationen med egen eller tillförd personal.  

Krigsplacering av personal

Beroende på situation kan statliga myndigheter krigsplacera personal med stöd av:  
Förordning (2022:524) om statliga myndigheters beredskap (anställningsavtalet). 
Förordning (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet (frivilligavtal). 
Lag (1994:1809) om totalförsvarsplikt (värnplikt och civilplikt). 
Förordning (FFS 1987:12) om krigsfrivilliga vid Försvarsmakten (krigsfrivilligavtal). 

Övning och utbildning inför höjd beredskap

För att förbereda sig inför höjd beredskap ska statliga myndigheter öva och utbilda  personal som ingår i den egna krigsorganisationen.   
Arbetstagare som är ianspråktagna av totalförsvaret i övrigt, det vill säga av annan än arbetsgivaren, kan komma att vara tjänstlediga för sådan övning eller utbildning. Se Ledighet vid tjänstgöring i totalförsvaret.  

Myndigheters uppgifter vid höjd beredskap

Vid höjd beredskap ska alla myndigheter fortsätta sin verksamhet så långt det är med möjligt med hänsyn till tillgången på personal och förhållanden i övrigt.  
Vissa myndigheter har särskilt utpekade uppgifter. Beredskapsmyndigheterna ska vid höjd beredskap i första hand inrikta sin verksamhet på uppgifter som har betydelse för totalförsvaret. De sektorsansvariga myndigheterna ska dessutom samordna arbetet inom sin beredskapssektor.  
Försvarsmakten ska krigsorganiseras i den omfattning som regeringen bestämmer. Vid beredskapslarm ska hela Försvarsmakten krigsorganiseras.  
Länsstyrelserna ska som högsta civila totalförsvarsmyndighet inom länet verka för att största möjliga försvarseffekt uppnås vid höjd beredskap. Bland annat ska länsstyrelserna samordna de civila försvarsåtgärderna. Länsstyrelserna ska genom samverkan med Försvarsmakten och den länsstyrelse som är civilområdesansvarig samordna det militära och civila försvaret.

 

Villkor vid tjänstgöring i totalförsvaret

Den som fullgör värnplikt, civilplikt eller allmän tjänsteplikt har ett anställningsskydd för sin ordinarie anställning. Det innebär bland annat att man inte kan sägas upp från sin anställning på grund av att man fullgör skyldigheter inom totalförsvaret.  Det framgår av bestämmelser i lagen om totalförsvarsplikt.  
Dessa bestämmelser ska enligt lagen om skydd för anställning vid viss tjänstgöring inom totalförsvaret m.m. också gälla bland annat för sådan tjänstgöring som någon fullgör som reservofficer, vid tjänstgöring åt Försvarsmakten i en internationell militär insats eller vid en krigsorganisation inom totalförsvaret på grund av frivilligt åtagande. 
Vid fullgörandet av värnplikt eller civilplikt utgår ersättning från Försäkringskassan.  
Enligt Villkorsavtalen och Affärsverksavtalen ska viss lön betalas ut för repetitionsutbildning (motsvarande) samt i vissa fall vid tjänstgöring som reservofficer (motsvarande). Villkorsavtalen medger även att arbetsgivaren kan besluta om att en arbetstagare får behålla en viss del av lönen när arbetstagaren är ledig för annan tjänstgöring och utbildning i totalförsvaret än repetitionsutbildning och reservofficerstjänstgöring.  
Ersättning till frivilliga inför och under höjd beredskap inom totalförsvaret regleras i förordning om ersättning till frivilliga. I samma förordning framgår också vilket försäkringsskydd som gäller.  

Ledighet vid tjänstgöring i totalförsvaret

Vid viss typ av tjänstgöring i totalförsvaret inför och vid höjd beredskap finns en rätt till ledighet som följer av lagen om totalförsvarsplikt och indirekt av lagen om skydd för anställning vid viss tjänstgöring i totalförsvaret. Denna rätt gäller bland annat för tjänstgöring 
i Försvarsmakten som reservofficer  
i en internationell militär insats 
inom Hemvärnet enligt avtal 
vid en krigsorganisation hos myndighet inom ramen för ett frivilligavtal. 
Denna rättighet och andra frågor om ledigheter, ersättningar och försäkringar vid tjänstgöring i totalförsvaret regleras i Lag (1994:1809) om totalförsvarsplikt | Sveriges riksdag, Lag (1994:2076) om skydd för anställning vid viss tjänstgöring inom totalförsvaret m.m. | Sveriges riksdag, Förordning (1994:523) om förmåner till frivilliga | Sveriges riksdag, Förordning (1995:239) om förmåner till totalförsvarspliktiga | Sveriges riksdag samt de centrala Villkorsavtalen.